Bygden
I byarna skall behovet inventeras av industrihus eller annan tillverkningsindustri. Det finns en mängd ”mikrobranscher” inom ex.vis livsmedelstillverkning som kan skapa arbetstillfällen, en större lokal ”självhushållning”och samtidigt bibehålla och odla lokala mat- och kulturtraditioner. Det här ligger i samma område som att i en större utsträckning förädla både fisk och vilt.
Självständigt och för enskilda, kan kraven från livsmedelsverket vara mycket betungande men gemensamhetsanläggningar för byar med omnejd, är en intressant lösning (om den inte konkurrerar med befintliga). Vi vill verka för en högre grad en självförsörjning för både en ekonomisk och ekologiskt lokalt hållbar utveckling. Här finns även beredskapsaspekter.
I Storsele är ett industrihus akut att stödja.
-
Latikberg med omnejd, Nästansjö, Malgovik, Stalon, Klimpfjäll – utreda behov och möjligheter av allmänna lokaler och företags samarbete.
-
Klimpfjäll, återuppbyggnad av Norgefarargårdens stenladugård. Tjokkele, kulturhistorisk miljö. Saxnäs/Marsfjäll. Marsfjällskåtan.
-
Skvaltkvarnen i Grytsjö. Lars Pålssons stuga. Petters stuga.
Saxnäs: Om Ricklundgårdens stiftelsestyrelse beslutar att gå vidare i utbyggnadsplaner kring den modell som skissats av arkitekten Gerth Wingårdh, är detta ett mycket intressant projekt som vi vill verka för och stötta. Något som även sker i direkt samarbete med Landstinget som äger stiftelsen till 40%, med samverkan med både Länsstyrelse och Region Västerbotten.
-
Dikanäs/Saxnäs; Kassa/kontanthanteringssystem insättnings/uttagsbankomater i ett slutet system (bank på burk). Finansiell infrastruktur, en fungerande och billig kontanthantering är nödvändig för att lokala ekonomin ska fungera (lantbrevbärarnas stopp Nov 2008 har lamslagit bygden).
-
”Dikanäs Badstuga”, mindre simhall för simskola, sjukgymnastik, vattengymnastik och rekreation (10 mil till närmsta simhall). [Saxnäsgårdens bassäng är i drift idag.]
-
Inventera alla byars behov av rustning av bygdegårdar och samlingslokaler. Aktuellt att stötta är t.ex. en renovering av Folkets Hus i Dikanäs.
-
Man bör granska de butiker i byarna som kommunen äger och se till att hyresnivåer m.m. är väl anpassade gentemot lokalkostnader. Allt för att gagna humana lokala matvarupriser och en god servicenivå i dessa byar.
-
Utreda förutsättningar för gemensamma livsmedelstillverkningslokaler (motsvarande industrihus) i byarna för livsmedelsförädling m.m. En slags kollektivlokal för företag och andra brukare som kan använda/hyra in i sig. Villkor, bör inte konkurrera med redan etablerad verksamhet. Samverkan viktigt.
-
Exempel - Dikanäs livsmedelstillverkningslokal ”Mathantverksfabriken”. Samma i övriga större byar.
-
Kommunen ska i görligaste mån möjliggöra att förskolor och skolor köper lokalt från butiken i byn för skapa ett större underlag. Vissa butiker är redan hårt ansatta, Nästansjö har en oviss situation och Latikbergbutiken är till salu.
Bäsksjö, Dalasjö, Latikberg – Behov och möjligheter ?
Tydlig etableringsprocess
Gratis mark där färdiga tomter finns? Självklart ska attraktiva lägen kosta för privata och företag (tidigare råmarkspriset 5 kr/m2 inte föreslagna 15 kr/m2). Samma sak med mark i fjällen, marknadpriser såvida det inte är tillväxt- eller serviceprojekt.
Små summor (gratis tomt) har stort symbolvärde, skapar inbjudande/väcker nyfikenhet, VA kostar precis som vid övrig anläggning.
Beträffande banområdet samma sak, ej över 15 kr/m2 för de som äger hus/förråd. Det viktiga är att man tar hand om sina byggnader. Utan lagfart, med hus på ofri grund, får man varken lån eller projektstöd. Enda sättet att rusta banområdet är friköp.
Byar i behov av tillväxt? Dikanäs har brist på åretruntboende, gratis tomt inkl VA om det är barnfamiljer som bygger el. flyttar in och bor där i minst två år.
Samverkan från kommunen tillsamman med företag och ALMI, Länsstyrelse, banker m.m.
Genomgång delegationsordning, ks resp arbetsutskottet, och näringsenhet.
Några samiska ingångar (rennäringen)
Vidhålla stoppområde för Stekenjokk för vindkraftparker
Beträffande förstudien Saxnäs-Båtas. Verka för att ett tredje vägalternativ utreds, som stör rennäringen minst och i minsta möjliga mån belagd på myr och sankmark.
Verka för att barriärområden minimeras eller undanröjs, tex nedre Vojmån, genom exempelvis en renbro enligt tidigare projektering uppförs. Finansiering bör främst ske från exploatören.
